Den digitala euron: förberedelser för eventuellt införande

Inledningsanförande av Piero Cipollone, ledamot i ECB:s direktion, vid Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor

Bryssel den 24 mars 2026

Tack för den här möjligheten att uppdatera er om den digitala euron och svara på frågor.

Förra veckan bekräftade euroområdets ledare ännu en gång hur viktigt det är att fortsätta att arbeta med det här initiativet^[1]. Och i er senaste resolution om ECB:s årsrapport understryker ni att det här projektet är avgörande för att stärka EU:s monetära suveränitet, minska fragmenteringen av massbetalningar och stödja den inre marknadens integritet och motståndskraft^[2].

På sin sida fortsätter Eurosystemet sina tekniska förberedelser för att säkerställa att vi är redo att leverera en digital euro som fungerar överallt i alla situationer i hela euroområdet. Vi kommer inte att överväga att ge ut en digital euro innan lagstiftningen finns på plats och skulle ge ut den helt i enlighet med lagstiftningen.

Samtidigt, och med samma beslutsamhet, ser vi även till att centralbankspengar bibehåller sin funktion som tryggt ankare på morgondagens institutionella finansmarknader. Tredje kvartalet 2026 släpps Eurosystemets DLT-lösning, Pontes, där DLT-baserade transaktioner kan avvecklas i centralbankspengar. Och tidigare den här månaden gav vi ut en färdplan för Appia, som är vårt initiativ för att, tillsammans med privata och offentliga aktörer, skapa en integrerad europeisk marknad för digitala tillgångar^[3].

I dag vill jag informera er om fyra huvudområden i vårt pågående arbete med den digitala euron: i) våra ansträngningar för att säkerställa inkludering och inbyggd tillgänglighet, ii) vårt arbete för innovation, iii) hur vi säkerställer att den digitala euron passar in i det bredare europeiska betalningsekosystemet och iv) de pilottester som vi förbereder.

Inkludering och inbyggd tillgänglighet

Jag skulle vilja börja med en mycket viktig del av den digitala euron: inkludering.

För att den digitala euron ska kunna fungera som ett verkligt komplement till kontanter måste alla kunna använda den. Det gäller även personer med funktionsnedsättning. Uppskattningsvis är det exempelvis runt 30 miljoner européer som är blinda eller synskadade^[4]. Vi arbetar även för att motverka digitalt finansiellt utanförskap. Undersökningar visar att en av fem européer inte känner sig säkra på hur man använder digitala finansiella tjänster^[5]. Vi måste se till att även deras, och många andras, tillgänglighetsbehov blir tillgodosedda. Det är dessutom något som konsumentorganisationer flera gånger har efterlyst^[6].

För att uppnå det har vi i projektet för den digitala euron arbetat med digital finansiell inkludering från allra första början. Den principen om inbyggd tillgänglighet har, och fortsätter att vara, en viktig faktor i allt arbete med den digitala euron.

Av den här anledningen genomförde vi i den föregående fasen undersökningar i euroområdet, bland annat intervjuer och fokusgrupper med sårbara konsumenter^[7]. På det sättet har vi fått förståelse för upplevda svårigheter med betalningsmetoder, som komplicerade system och hinder som rör tillgänglighet och acceptans, och har kunnat anpassa vårt arbete helt efter deras behov.

För några veckor sedan tog vi ett annat viktigt steg framåt och undertecknade ett samarbetsavtal med ONCE-stiftelsen för samarbete och social integration av personer med funktionsnedsättning^[8]. Stiftelsen kommer att samarbeta med oss i utformningen av appen för den digitala euron och testa funktionerna i dem så snart de första prototyperna är färdiga. På så sätt kan vi redan från början bygga in tillgänglighet i utformningen och utvecklingen av mobilappen, så att det inte blir något som vi måste lägga till i efterhand.

Vi undersöker exempelvis adaptiva gränssnitt, med sådana funktioner som röstkommandon, visning med stora typsnitt och förenklade arbetsflöden, så att appen för den digitala euron ska vara lätt att använda för personer med behov av tillgänglighetsanpassning eller med begränsad digital kompetens. Vi tittar även på budgethanterings- och stödverktyg för konsumenter som kan hjälpa dem att på ett verkningsfullt sätt hålla koll på sina dagliga utgifter och sin ekonomi.

Vi vill erbjuda tillgänglighetsfunktioner som inte bara uppfyller minimikraven i den europeiska rättsakten om tillgänglighet^[9]. Vi vill gå längre än så för att tillgodose behoven hos alla konsumenter i euroområdet, precis som sedlar redan gör i den fysiska världen.

Innovation

I projektet för den digitala euron arbetar vi inte bara tillsammans med konsumentorganisationer utan även med den privata sektorn för att få ut mesta möjliga av innovationspotentialen i det här initiativet.

Det råder inte brist på innovation i EU. Det finns dock problem med att skala upp innovationer, liksom med fragmentering mellan de olika länderna. Utan tillräckliga stordriftsfördelar är det svårt för europeiska betalningsföretag att på ett effektivt sätt klara av de fasta kostnaderna förknippade med innovation, vilket i sin tur förstärker icke-europeiska företags dominans, eftersom de kan dra nytta av sin globala räckvidd.

Den digitala euron skulle kunna ändra på det här och i slutänden förbättra produktiviteten och motståndskraften, vilket även Internationella valutafonden har påpekat^[10].

Genom en digital euro får vi en gemensam betalningsinfrastruktur och gemensamma standarder som marknaden kan bygga vidare på för att utveckla innovativa mervärdestjänster. Den unika paneuropeiska räckvidden kommer att göra det möjligt för den privata sektorn att skala upp lösningar i hela euroområdet, liksom ge företag och betaltjänstleverantörer möjligheter att pröva nya affärsmodeller och utvidga kundbasen utanför nationella gränser.

Under 2024 inledde vi ett samarbetsinitiativ med marknaden för att undersöka hur den digitala euron kan stimulera innovation och skapa nya affärsmöjligheter^[11]. Denna innovationsplattform lockade runt 70 marknadsaktörer, som handlare, banker, fintechföretag och forskare, som föreslog konkreta idéer om hur den digitala euron skulle kunna driva på innovation, främja tillväxt och förenkla vardagsbetalningar för privatpersoner och företag.

Med tanke på marknadens stora intresse för innovationsplattformen kommer vi att fortsätta samarbetet med den privata sektorn inom främst två arbetsområden: ett experimentellt och ett utforskande.

Syftet med det experimentella arbetsområdet är att hjälpa marknaden att ta fram innovativa funktioner och mervärdestjänster utifrån de tekniska möjligheter som den digitala euron ger, som villkorsstyrda betalningar, dygnetrunttillgänglighet och paneuropeisk räckvidd.

Under 2026 kommer vi inom det här arbetsområdet undersöka lovande idéer från den föregående projektfasen och diskutera hur vi kan se till att dessa idéer förvandlas till konkreta marknadsmöjligheter. Vi ämnar stötta marknadsaktörerna, som betaltjänstleverantörer, fintechföretag och it-leverantörer, att ta fram innovativa funktioner som går utöver de grundfunktioner som erbjuds i Eurosystemet. I arbetsområdet kommer fokus främst att ligga på villkorsstyrda betalningar och andra tjänster som skulle kunna förbättra användarupplevelsen, såsom e-kvitton, faktureringsverktyg och verktyg för budgethantering.

Sådana tjänster skulle kunna ge Europas invånare ett väsentligt värde, och Europas företag inkomstflöden. Villkorsstyrda betalningar skulle exempelvis kunna möjliggöra automatiska återbetalningar om det blir störningar på resor och säkerställa att resenärer alltid betalar det bästa priset för biljetter, vilket skulle göra resandet enklare, billigare och mindre stressande.

Inom det här arbetsområdet kommer vi även att undersöka den innovativa potentialen i den digitala eurons offlinefunktioner. Vi kommer till exempel att anordna ett hackathon för offlinebetalningar, där vi samarbetar med marknadsaktörer för att hitta innovativa funktioner och sätt att använda den digitala euron på och förbättra användarupplevelsen.

Det utforskande arbetsområdet är mer framåtblickande. Här vill vi undersöka möjlig teknisk utveckling och möjliga tekniska funktioner som skulle kunna byggas in i senare versioner av den digitala euron. Vi kommer aktivt att tillsammans med företag utforska en stor mängd olika betalningsinstrument som skulle kunna användas vid handel mellan företag, liksom för mikrobetalningar^[12].

Inom det här arbetsområdet kommer vi även fortsätta att undersöka den senaste tekniken, som användning av artificiell intelligens i betalningar och transaktioner mellan maskiner. När betalningar görs i allt fler olika situationer måste vi sträva efter att, så långt det går, erbjuda europeiska betalningsalternativ så att vi, när det gäller de nya typerna av betalningssituationer, inte hamnar i samma beroendeställning som vi befinner oss i dag vad gäller betalningar på fysiska försäljningsställen.

Plats i betalningsekosystemet

De senaste månaderna har vi även kommit framåt i diskussionerna med branschen om hur den digitala euron skulle passa in i det nuvarande betalningsekosystemet, med särskilt fokus på synergier med inhemska europeiska betalningssystem.

Vi har hittat två lovande sätt att integrera den digitala euron: co-badging med inhemska system och upprättande av gemensamma europeiska standarder^[13]. Vi diskuterar aktivt båda alternativen med marknadsaktörerna inom ramen för Euro Retail Payments Board och Rulebook Development Group.

Dessa två synergier ger tyngd åt det som vi hela tiden har sagt: att den digitala euron inte kommer att konkurrera med privata europeiska betalningsmedel utan i stället hjälpa dem att expandera till andra länder i Europa.

För det första kan den digitala euron komplettera befintliga inhemska europeiska betalningssystem genom co-badging på fysiska kort. Det innebär att användarna endast skulle behöva ett enda kort för att betala handlare som tar emot betalningar i det inhemska systemet och sedan kunna använda samma kort för att betala andra handlare i euroområdet i digitala euro genom co-badgingavtal.

På samma sätt kan den digitala euron användas i digitala plånböcker som tillhandahålls av europeiska banker vid sidan av inhemska kort eller konto-till-konto-system. Tänk dig till exempel att du befinner dig på en pub i Dublin men att puben inte tar emot betalningar genom det inhemska betalningssystem som finns i den plånbok som du har fått från din spanska bank och som du brukar använda för vardagsbetalningar. Med en digital euro skulle du inte ha några problem. Du skulle kunna använda samma plånbok och helt enkelt gå över till att betala med digitala euro.

På det här sättet minskar vi beroendet av internationella kortsystem, som är mycket dyrare och som brukar användas för co-badging och integrering i plånböcker, samtidigt som man kan betala var som helst i euroområdet med en europeisk lösning^[14]. Dessutom skulle de banker som ger ut korten med co-badging för den digitala euron att få behålla hela förmedlingsavgiften när transaktionen sker i digitala euro. De senaste månaderna har vi anordnat workshoppar om co-badging för betaltjänstleverantörer och handlare rörande sådant som juridik, teknik och användarupplevelse, eftersom de har visat stort intresse för de här aspekterna.

För det andra kommer den digitala euron att ge upphov till en europeisk standard för massbetalningar som omfattar uppgraderade versioner av befintliga europeiska standarder: en uppsättning interoperabla ”spår” som privata leverantörer kan bygga vidare på, vara innovativa med och utöka över gränserna.

Som ni hört mig säga många gånger tidigare kan ni se det som ett järnvägsnät. Infrastrukturen är offentlig, men privata företag kan använda spåren för att nå alla platser i Europa och konkurrera med tjänster, kvalitet och innovation.

Det är av den här anledningen som vi håller på att utarbeta en regelbok för den digitala euron i nära samarbete med marknadsaktörerna i regelboksgruppen Rulebook Development Group. Genom det här samarbetet kan vi tidigt klargöra hur befintliga lösningar kan bygga vidare på och utnyttja standarderna för en digital euro. För att fastställa dessa standarder samarbetar vi med europeiska marknadsaktörer och standardiseringsorgan för att, när det går, använda standarder som redan finns.

Med utgångspunkt i det som ECB har lärt sig från branschen i arbetet i regelboksgruppen informerade ECB förra året om de eventuella gemensamma standarder som man höll på att undersöka^[15]. Sedan dess har vi stärkt vår dialog med standardiseringsorgan ytterligare.

Innan sommaren planerar vi att kunna tillkännage de europeiska standarder som vi kommer att använda för den digitala euron. Därefter kommer vi att arbeta tillsammans med marknadsaktörerna och hjälpa dem att förbereda sig för att bygga in de här nya standarderna i betalterminalerna så fort som möjligt.

Det är viktigt att notera att standarderna för en digital euro kan färdigställas först när lagstiftningen har antagits, och först då kan marknaden vara säker på att dessa standarder kommer att införas i hela euroområdet. Med sådan säkerhet kan privata betalningsinitiativ börja utnyttja frontendinfrastrukturen för den digitala euron redan innan den digitala centralbanksvalutan faktiskt har börjat ges ut.

När handlarna uppgraderar sina betalterminaler kan de nya enheterna kallas ”förberedda för den digitala euron”. Då kan de europeiska betaltjänstleverantörerna börja expandera till fler länder och börja erbjuda tjänster inom fler användningsområden och på så sätt börja stärka vårt strategiska oberoende och vår resiliens så fort lagstiftningen är antagen.

Ett snabbt antagande av förordningen om en digital euro är därför avgörande för att frigöra de fördelar som det här projektet kan medföra för europeiska privata betalningslösningar.

Pilotprojektet för en digital euro

Slutligen kan vi gå över till vårt pilotprojekt.

Det är ett viktigt steg där vi testar den infrastruktur som vi bygger upp och ser till att den fungerar i verkligheten. Genom pilotprojektet kommer vi även att få in strukturerad återkoppling. Betaltjänstleverantörerna som deltar i projektet får förstahandserfarenhet av den digitala eurons ekosystem och kan dela med sig av sina upplevelser, och utifrån dem kan vi sedan fortsätta att utforma de tekniska specifikationerna.

I projektet kommer de funktioner, som man tänker sig att den digitala euron ska ha, att testas i en kontrollerad miljö, med fokus på betalningar mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och företag. Projektet kommer att bestå av tester online och offline i Eurosystemets centralbankers lokaler. Det kommer att involvera personal från deltagande centralbanker i Eurosystemet samt utvalda handlare som tillhandahåller vardagstjänster i våra lokaler, t.ex. cafeterior och restauranger, eller e-handelstjänster^[16].

I början av mars gick vi ut med en inbjudan att anmäla intresse och uppmanade betaltjänstleverantörer med tillstånd att delta i pilotprojektet. Eurosystemet kommer att behandla ansökningarna utifrån deltagandekrav och viktade utvärderingskriterier^[17].

Pilotprojektet har redan väckt stort intresse bland berörda parter, av vilka många deltog i de två fokusträffarna i januari och mars^[18]. Under de kommande veckorna kommer vi att fortsätta våra kontakter med marknaden fram till sista anmälningsdagen i maj. De betaltjänstleverantörer som väljs ut får besked i juni, och tanken är att börja utvecklingsarbetet redan tredje kvartalet i år, så att testningen, som kommer att pågå i tolv månader, kan inledas andra halvan av 2027.

Den här pilottestningen är en konkret del av våra förberedelser för att säkerställa teknisk beredskap inför en eventuell utgivning av den digitala euron från och med 2029, baserat på antagandet att medlagstiftarna kommer att anta förordningen i år^[19].

Eurosystemets beredskap är bara en sida av myntet. Om beslut om att ge ut digitala euro fattas måste alla betaltjänstleverantörer, som är de som i slutändan ska ansvara för att distribuera den digitala euron, vara lika förberedda.

Därför kommer vi att se till att alla marknadsaktörer får ta del av resultaten, oavsett om de deltar i pilotprojektet eller inte. All viktig information kommer att offentliggöras och vara tillgänglig för allmänheten. Vi har redan skapat en särskild webbplats med omfattande teknisk dokumentation och svar på frågor som vi har fått från betaltjänstleverantörer^[20]. Vi kommer att fortsätta att uppdatera den så att alla marknadsaktörer får all information om alla steg i processen.

Vi kommer att hålla er informerade om pilotprojektets framsteg i våra regelbundna kontakter.

Sammanfattning

Låt mig nu avrunda.

Den digitala euron är ett europeiskt projekt. Den kan stärka innovation och konkurrenskraft, öka inkluderingen, minska fragmenteringen på vår betalningsmarknad och stärka Europas motståndskraft i en alltmer osäker omvärld.

Precis som jag har redogjort för i dag går vårt tekniska arbete stadigt framåt på alla de här fronterna. Vår uppgift i Eurosystemet är i det här skedet är att vara beredda. Genom pilottester, vårt samarbete med marknadsaktörer och vårt arbete med standarder lägger vi den nödvändiga tekniska grunden.

Om vi inom rimlig tid får en tydlig rättslig ram skulle vi kunna slutföra våra förberedelser och ge marknadsaktörerna, som betaltjänstleverantörer och handlare, säkerhet om vad de behöver göra för att förbereda sig för den digitala euron.

Vi ser fram emot att ECON-utskottet ska ta ställning i den här viktiga frågan.

Jag ser nu fram emot era frågor.